Historik

Historik över Örebro föreningsråd

Den 9 sept 1941 bildades Örebro Sociala ungdomsråd i Rikssalen i Örebro slott under landshövding Bror C Hasselrots ordförandeskap, i närvaro av 84 repr för 49 föreningar och tre kommunala organ. De kommunala organen var Almby barnavårdsnämnd, Örebro folkskolestyrelse och Örebro yrkesskolor.

De 49 föreningar representerade idrott, nykterhet, scouting, politisk verksamhet, beredskapsorganisationer, Unga örnar och hembygdskultur. De kristna organisationerna bildades ett eget Örebro kristliga ungdomsråd. Att de bilade ett eget ungdomsråd berodde främst på att ungdomsrådet var positiva till danstillställningar.

De kristna organisationerna kom med i Örebro ungdomsråd 1962.

Ända målet för Örebro Sociala ungdomsråd var ”Dess ändamål skulle vara att främja de ungas utveckling till arbetsdugliga, vakna och goda medborgare, och förverkligandet härav skulle ske genom att jämna vägen ut i livet för de unga genom att bistå dem med råd och dåd, men att också söka befrämja en sund livsglädje genom förädlande av nöjen, varvid dansen icke skulle komma att bannlysas.”. Folke Allard utsågs till första ordförande. Han hade ordförande posten endast under 2 år.

1945 tillträde Gustav Westman befattningen som Ungdomsrådets ungdomskonsulent.

När Idrottshuset öppnades ansvarade Ungdomsrådet för lördagsdanserna.

Vänortskonferenser

1947 anordnades den första Nordiska ungdomsledarveckan. Den anordnades i Örebro och 19 gäster deltog från Drammen, Lappenranta och Kolding. Samma år övertog staden det ekonomiska ansvaret för konsulentens lön.

Det blev dock ingen mer Vänortskonferens förrän 1960, även då i Örebro. 1985 hölls den första ungdomskonferensen i Ånnaboda. Bo Andersson var då ny som ordförande. Därefter har det växlat med vartannat år ungdomskonferens och vartannat år ledarkonferens och mellan de nordiska länderna. Island har dock inte deltagit. Den senaste konferensen var en ledarkonferens i Lappenranta 2010. Det planeras nu en ledarkonferens i Örebro 2012.

1951 gick Barnavårdsnämnden och ungdomsrådet samman.

1964 utsåg tidningen Expressen till ”Årets stad” med tillägget ”Ungdomens stad”.

1974 hade Ungdomsrådet förhandlingar med fritidsnämnden som ledde fram till att Ungdomsrådet blev representerat i fritidsnämndens samtliga utskott.

Inte förrän 1977 valdes den första kvinnliga ordföranden, Gunilla Gustavsson-Brandt. Dock står att 1977 uträttade ungdomsrådet inte mycket.

1986 skrevs ett kommunalt ”Ungdomspolitiskt program” som Ungdomsrådet yttrade sig över.

1988 delades det första stipendiet ut till ”Årets förening”. Redan då delades det ut i samband med Nationaldagsfirande. Den första föreningen att få stipendiet var Betelskyrkans Ungdom.

1995 bytte Örebro Ungdomsråd namn till Örebro Föreningsråd och öppnade upp medlemskap även för föreningar med verksamhet riktade till vuxna.

2010 säger Örebro kommun upp avtalet med Örebro föreningsråd. Ett nytt avtal har sedan skrivits.

2012 föddes tanken på ett Föreningarnas Hus i Örebro och 2013 genomfördes en förstudie tillsamman med representanter från
föreningslivet.

2013 tog Örebro Föreningsråd initiativ till samtal om att bilda ett samverkansråd vilket resulterade till att ett råd bildades med representanter från det civila samhället och kommunala politiker samt en tjänsteperson. Rådet uppdrag är att arbeta med strategiskt viktiga frågor för samverkan mellan parterna.

2014 Slog Föreningarnas Hus upp sina portar på Slottsgatan 13 och föreningar började flytta in.

2015 tar Örebro Föreningsråd över driften av Föreningarnas hus och föreningsrådets ordförande blir ordförande i det nybildade Samverkansrådet.

Läs / Ladda ner ÖFR historik